Näringslivets lobbying går på högvarv för att attackera Ilmar Reepalus förslag om att beskatta välfärdsbolag. Inte sedan striden om löntagarfonderna har tonläget varit så uppskruvat och sällan har spelplanen varit så ojämn. På ena sidan näringslivets välbetalda opinionsapparat, på andra sidan lösa nätverk och enstaka debattörer och politiker.
Kärnan i Ilmar Reepalus förslag är ett vinsttak på sju procent och ett särskilt tillstånd för den som äger välfärdsbolag. Eller för att vara ännu mer tydlig, ett vinsttak och ett tillstånd för skattefinansierade välfärdsföretag, inte för välfärdsföretag i allmänhet.
Argumenten för att se Reepalus förslag som ett steg i rätt riktning är överväldigande. Vinstnivåerna innebär ett slöseri med skattemedel. Lönsamheten i den skattefinansierade välfärden är dubbelt så hög som för tjänstesektorn som helhet. Vinsttänkandet inom välfärden har vidare bidragit till en skadlig marknadisering av välfärden, däribland en försämrad likvärdighet i skolan. Opinionsundersökningar under en följd av år visar också att en stor majoritet av svenska folket motsätter sig fritt vinstuttag ur välfärden.
Risk för svekdebatt
Flera välfärdsbolag hävdar att det inte längre kommer att kunna bedriva någon verksamhet om Reepalus förslag går igenom. Det är en bluff. I Danmark är det mycket vanligt med fristående skolor, trots att de inte får vara vinstdrivande. Totalt sett går 22 procent av grundskoleeleverna i fristående skolor. Om det är möjligt att driva skolor helt utan vinst i Danmark, varför skulle det då inte vara möjligt att driva skolor i Sverige som får gå med högst sju procent i vinst?
Dessvärre finns även socialdemokrater som i dag tvekar inför Reepalus förslag. En orsak är att risken är stor för att Alliansen går samman med SD och stoppar det i riksdagen. Men att redan nu backa från förslaget skulle vara olyckligt. Om socialdemokratin i stället driver Reepalus förslag tvingas andra partier att bekänna färg och det blir tydligt för alla medborgare i landet var partierna står. När skolkoncerner kan dra ner på antalet utbildade lärare till ett minimum för att öka vinsterna – då hotas ytterst viljan att betala skatt och stå upp för den gemensamma välfärden. Det är en farlig utveckling. Därför är det nu helt avgörande att den socialdemokratiska partikongressen ställer sig bakom Reepalus utredning. I annat fall väntar en svekdebatt.
Daniel Suhonen, chef för Katalys
Mats Wingborg, författare till skriften ”Ett steg i rätt riktning – Därför bör förslagen i Ilmar Reepalus utredning genomföras”
Länk till artikeln: https://www.gp.se/nyheter/debatt/vinstkramarna-bluffar-1.4162115
Länk till Katalys Argument: http://www.katalys.se/rapporter/katalys-no-35
