De är mycket rika, men de vill inte betala skatt. De som har störst möjligheter att bidra till den gemensamma välfärden gör allt de kan för att smita ifrån den skatt vi andra betalar. De bidrar därigenom aktivt till att försvaga den tillit som är så viktig för att samhället ska fungera. Och de får hjälp med detta sabotage mot samhällssolidariteten av vår största och viktigaste bank, Nordea.
De Panamadokument som nu kommit i dagen visar att Nordea är den svenska bank som mest aktivt agerat för att erbjuda rika kunder brevlådeföretag i vilka de kunnat gömma undan pengar för att slippa skatta. Ja, även internationellt sett ligger Nordea i topp. Bland de 14 000 företag som granskats hamnar Nordea på elfte plats och är den sjätte mest aktiva banken när det gäller att skapa dessa brevlådeföretag.
Nordea säger nu att de sedan 2009 har en policy som innebär att sådana här kunder ska avvisas, men SVT:s granskning visar att Nordea fortsätter att för kunders räkning skapa dessa brevlådeföretag.
Kan vi ha något som helst förtroende för en bankledning som inte satt stopp för en sådan här verksamhet? Att kunderna inte har det är uppenbart att döma av de många reaktionerna på Nordeas Facebooksida. Vad säger Nordeas aktieägare? Där finns viktiga företag och samhällsinstitutioner. Det är dags att de som äger inte bara ser till den egna plånboken utan också tar ett samhällsansvar. Nordea behöver en ny ledning.
Sverige är ett av de länder där ojämlikheten ökat snabbast under senare år. Den kanske viktigaste orsaken är de skattelättnader som beviljats de rika genom avskaffandet av arvsskatt, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt och sedan inte minst jobbskatteavdragen. Sammantaget innebär detta skattelättnader på hundratals miljarder för de rikaste svenskarna.
Den bankskatt på 1,4 miljarder som regeringen föreslår är ett tuppfjät åt rätt håll, men mycket mer måste komma. Det är dags att Magdalena Andersson tar initiativet och ser över hela kapitalbeskattningen.
Att de som verkligen har råd får betala mer är nödvändigt för att tilliten till välfärdssamhället ska kunna återställas. En sådan politik måste också innehålla reformer som kraftigt förbättrar pensionerna för de sämst ställda pensionärerna och lättar på skattetrycket för dem med mycket låga inkomste.
Alla opinionsundersökningar visar att det finns ett brett stöd i det svenska samhället för en politik som angriper de växande klyftorna. Att i detta läge ge Finansinspektion, Ekobrottsmyndigheten och Polisens arbete med ekonomisk brottslighet ökade resurser är ett första steg, som kommer betala sig många gånger om.
Per Sundgren, Ordförande Jämlikhetsfonden
Daniel Suhonen, Chef fackliga idéinstitutet Katalys
Länk till debattartikel: http://www.aftonbladet.se/debatt/article22564085.ab
