Katalys

Ann-Marie Lindgren har undersökt argumenten om lägre löner och visar i sin rapport att låga löner inte funkar. Kraven på fler låglönejobb har i åtskilliga år nu framförts från såväl borgerligheten som näringslivet. Ekonomkåren instämmer på det hela taget i kraven på fler låglönejobb, även om det finns undantag. I början på 2010-talet var argumentet främst ungdomars möjlighet till jobb. […]

I Katalys no. 55 ”Klasstrukturen i Sverige” kartlägger sociologerna Göran Ahrne, Max Thaning och Katalys utredare Niels Stöber den svenska klasstrukturen i dag och dess förändring och kontinuitet sedan 1980-talet utifrån färsk statistik från SCB. Klassamhället har förändrats de sista trettio åren men trots återkommande förutsägelser om klassamhällets död är klass fortfarande avgörande för hur […]

I Katalys No. 58 ”Klassamhället och döden” analyserar Mats Wingborg hur inkomstnivå och utbildningsbakgrund har fått allt större betydelse för hur länge människor lever i Sverige.  Medellivslängden för de rikaste har ökat rejält på grund av en minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. De personer som har störst sannolikhet att leva längre har höga inkomster, […]

I No. 57 ”Klass och hälsa” analyserar forskarna Karl Gauffin, Christer Hogstedt och Per-Olof Östergren hur de sociala hälsoklyftorna har blivit allt större de senaste 30 åren i Sverige. Människor med lägre inkomst och utbildning lever kortare och sjukare liv än priviligierade grupper.  Förutom att ge en beskrivande översikt över den ojämlika hälsan i Sverige […]

I Katalys No. 56 ”Välfärdsmodellens omvandling” visar rapportförfattarna Majsa Allelin, Stefan Sjöberg, Markus Kallifatides och Viktor Skyrman hur den svenska välfärdsmodellen sedan 80-talet och framåt har genomgått genomgripande förändringar. Resultaten är bland annat att antalet privata aktörer i välfärdssektorn ökar som en följd av politiskt skapade välfärdsmarknader, att gemensamma skattemedlen finansierar i högre grad privata […]

I Katalys No. 55 ”Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980” visar författarna Markus Kallifatides, Majsa Allelin, Stefan Sjöberg och Viktor Skyrman att koncentrationen av makt och ägande i Sverige har blivit allt mer ojämlikt. För att samhällsutvecklingen ska kunna vändas i riktning mot ökad jämlikhet krävs det att den breda vänstern tar kampen […]

”Lågt lönemärke gynnar högavlönade” är den första rapporten i projektet ”Lönebildning för jämlikhet” av 6F – fackförbund i samverkan i samarbete med Katalys.  I rapporten undersöker rapportförfattaren och f.d. LO-ekonomen Mats Morin hur de lönenormerande avtalen och lönerelationerna har utvecklats mellan arbetare och tjänstemän i näringslivet sedan det normerande avtalet 1998. I relation till tjänstemännen […]

I Katalys no. 54 ”Arbetarrörelsens blinda fläck – om kvinnors prekära arbeten” analyserar utredaren Elinor Odeberg hur den svenska ekonomin har gått från att vara i huvudsak industribaserad till att vara i huvudsak tjänstebaserad, en utveckling där mer av det obetalda arbetet blivit betalt tack vare välfärdsstatens utbyggnad. Detta är också en utveckling som påkallar […]

I Katalys no. 53 analyserar forskare Anders Neergaard rasifieringen av den svenska klasstrukturen, det vill säga hur klass vävs samman med ojämlikhet grundat på människors födelseland och utseende. Han efterlyser en bredare förståelse för vem som utgör arbetarklassen i dag för att vi skulle kunna lyckas bekämpa klassamhällets ojämlikheter. Att förstå klasstruktur utan att förstå […]

I Katalys no. 52 analyserar professor Gunnar Olofsson medelklassens roll och position i klassamhället och i klassanalysen. Ett särskilt fokus läggs på välfärdsprofessionerna, en grupp som delar attribut både med arbetarklassen och borgarklassen. Samtidigt följer professionerna ett mål som är kopplat till att tjäna patienter, elever och klienter, inte att öka privata företags lönsamhet.  Den […]