Skolverkets chef Anna Ekström, tillika ordförande i skolkommissionen, har engagerat sig i diskussionen om antagningen till grundskolan. Det har skapat en upprörd debatt, men som bygger på en felaktig premiss. Många tycks tro att det handlar om att ta bort det fria skolvalet, men något sådant fritt skolval har aldrig existerat. Redan i dag är valet reglerat, frågan är nu om det behövs nya regler.
Först några klarlägganden om valet av skola.
Nej, grundskoleelever har inte rätt att välja i vilken skola de ska gå. Däremot kan elevernas välja vilken skola de önskar att gå i. I realiteten är det dock långt ifrån alla som får sina val tillgodosedda. Många elever kommer inte ens in på sitt andrahandsval.
Nej, långt ifrån alla elever gör något aktivt val. I de flesta fall gör kommunerna en grundplacering och eleven är nöjd med den. Att aktivt lämna önskemål om skolplacering är vanligast i större kommuner.
Nej, de elever som väjer en skola har inte samma möjlighet att komma in. De flesta kommuner använder närhetsprincipen för att ge vissa elever förtur. En annan vanlig metod för urvalet är syskonförtur. Både Stockholm och Göteborg har kombinationer av närhetsprincip och syskonförtur. Ibland ändras principerna, som nyligen i Stockholm där närhetsprincipen fick större vikt på syskonförturens bekostnad. En vanlig konsekvens är att endast de elever som är boende i skolans upptagningsområde eller som har syskon på skolan kan få plats. Andra sökande får nöja sig med andrahands- eller tredjehandsvalet.
Ytterligare en urvalsprincip, som ofta används av friskolor, är kösystem. För att komma långt fram sätter föräldrar som är medvetna om hur systemet fungerar sina barn i kön så snart de fötts. Och den kunskapen är socialt snedfördelad. De betyder att barn som är födda sent på året missgynnas, för att inte tala om nyanlända flyktingbarn som är helt chanslösa. Däremot har fristående skolor inte laglig rätt att använda vilka urvalsmetoder som helst, som att säga nej till elever med särskilda behov. I praktiken är det dock svårt att kontrollera hur de fristående skolorna gör urvalet.
Mängder med forskningsrapporter pekar på att elevernas sammansättning i en skola och en klass påverkar resultaten. Ett positivt kamrattryck och höga förväntningar förbättrar resultaten, medan det motsatta gäller för negativt kamrattryck och låga förväntningar. Av detta följer att resultaten påverkas negativt om eleverna blir uppdelade i förlorarskolor och vinnarskolor. Erfarenheterna från bland annat Malmö visar att det leder till en negativ spiral på förlorarskolorna medan resultaten inte blir bättre på vinnarskolorna. Problemet i dag är att möjligheten att välja bort en skola har förstärkt uppdelningen i förlorarskolor och vinnarskolor. Valmöjligheten i kombination med bostadssegregationen har skapat ett allt mer uppdelad skolsystem.
Det är mot denna bakgrund som Anna
Ekström gått in i diskussionen om hur vi ska kunna få mer blandade skolor, med elever från både akademikerhem och från hem där föräldrarna har låg utbildning. En idé är att lotta bland dem som söker till populära skolor. En annan idé är att ha kvoter för elever från icke-akademiska miljöer. Ytterligare en idé är att ytterligare vikta skolpengen för att gynna elever från icke-akademiska hem (vilket redan sker i viss utsträckning). Dessa förslag handlar om att skapa kompletterande regler för hur urvalet ska göras när det finns fler sökande elever än vad det finns platser.
En helt annan typ av lösning är att styra var skolorna ska ligga för att få en blandad upptagning. Problemet i dag är att det bara går att påverka var de kommunala skolorna ska vara belägna, men inte de fristående. De fristående skolorna tillåts också ha andra regler för antagningen än de kommunala. Ytterst beror det på att de kommunala och fristående skolorna har olika uppdrag. De kommunala skolorna ska garantera att alla elever får en grundskoleutbildning, medan fristående skolor kan säga nej till elever.
Av liknande skäl är det angeläget att motverka en lokal överetablering av skolor. Det skapar extra kostnader som skattebetalarna får betala, men det kan också bidra till en långtgående social uppspjälkning.
Kommunernas yttranden till Skolinspektionen i samband med etablering av fristående skolor visar att den vanligaste kritiken just handlar om risken för överetablering.
Nu behöver dock debatten sansas. Alla skolor ska hålla hög kvalitet. Ingen ska behöva söka sig från en skola därför att den är undermålig. Ett mål bör också vara att vi får fler blandade skolor. Det är förenligt med att eleverna fortfarande har möjlighet att göra ett val. Det valet kommer visserligen inte vara fritt, alla kommer inte ha samma möjlighet att komma in på den skola de söker, men den friheten finns inte heller i dag.
Mats Wingborg
Helena Weiss Larsson
Ulrika Lorentzi
Sten Svensson
Bo Karlsson
Jan-Åke Fäldt
Mats Norrstad
Daniel Suhonen
