Skolorna har nu konkurrerat om eleverna i drygt 25 år, men än har inget kvalitetslyft kunnat skönjas. Enligt internationella studier har utvecklingen till och med gått åt fel håll.
Enligt de allmänna marknadsteorierna ska en stimulerande konkurrens mellan skolor leda till att de bästa vinner de flesta eleverna och det ska i sin tur driva fram en högre kvalitet i hela skolväsendet.
Men i verkligheten har det inte inträffat. Skolorna har konkurrerat om eleverna i drygt 25 år och än har inget kvalitetslyft kunnat skönjas. Enligt PISA och andra internationella studier har utvecklingen istället gått bakåt, kvaliteten i det samlade skolväsendet har sjunkit. Den fria konkurrensen fungerar tydligen inte inom skolområdet.
En huvudförklaring är att konkurrens i skolan skiljer sig från nästan all annan konkurrens. I de flesta andra branscher handlar det om att tillverka den bästa varan eller att erbjuda den bästa tjänsten. Men i skolan är det till stor del eleverna som skapar verksamhetens kvalitet. En skolas resultat avgörs huvudsakligen av dess elevsammansättning och konkurrensen handlar om att vinna rätt sorts elever. Den skola som värvar de mest välmotiverade eleverna med de mest välutbildade och stabila föräldrarna vinner.
Man kan likna skolkonkurrensen vid den som råder inom lagidrotter. Om några lag värvar merparten av talangerna och de andra blir utan, påverkar det naturligtvis resultaten för alla lag. De framgångsrika fotbollsklubbarna vinner för att de har kunnat värva de bästa fotbollsspelarna, inte huvudsakligen för att de har en bättre verksamhet.
Ytterligare en förklaring är att flera av de ingående delarna i den marknadsstyrda skolan verkar segregerande. Det fria skolvalet, systemet med skolpeng, de fristående skolornas system för antagning av elever, etableringen av fristående skolor och skolaktiebolagen, allt driver fram en ökad skolsegregation. Eleverna sorteras till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst och den segregationen sänker kvaliteten i det samlade skolsystemet.
Andra delar i marknadsstyrningen som sänker kvaliteten är att byte av skola har blivit vanligare och det är ofta mycket negativt för elevernas kunskapsutveckling. Att konkurser och oseriösa huvudmän sänker kvaliteten är det ingen som ifrågasätter. Kvaliteten sänks också av den betygsinflation som marknadskrafterna skapar. Eleverna får höga betyg istället för goda kunskaper.
Ett annat effektivt sänke är att öppenheten och insynen drastiskt har försämrats. I ett konkurrensutsatt skolsystem vågar lärarna inte längre berätta om olika missförhållanden och det bidrar till att sänka kvaliteten. Sist men inte minst förs miljardbelopp, avsedda för elevernas undervisning, bort från skolan till vinster och annat i skolkoncerner och riskkapitalbolag. Den låga lärartäthet som blir följden sänker självklart kvaliteten på den undervisning som sker i aktiebolagsskolorna.
Det är i stor utsträckning dessa marknadsmekanismer som sänker den svenska skolan. Systemet är konstruerat för att gynna de skolor som vinner elever och det är till och med lönsamt att segregera elever.
Vinnarna i dagens konkurrensutsatta skola är ägare och chefer i skolbolagen, alla andra är förlorare. I första hand är det de svagaste elevgrupperna som drabbas. I PISA har den svagaste elevgruppen fallit mest samtidigt som den gruppen blivit större. Men även de starkaste elevgrupperna drabbas av marknadskrafterna. De får inte den undervisning och den lärartid de har rätt till när skolbolagen ska ha sina vinster. De drabbas också när fel elever kommer in på de attraktiva högskoleutbildningarna för att en del skolor sätter för höga betyg. En annan effekt som Skolverket har visat är att eleverna från fristående skolor klarar sina högskolestudier sämre än de som gått i en kommunal skola. Ett marknadsdrivet skolsystem sänker kvaliteten för alla.
De som hävdar att konkurrensen leder till bättre kvalitet i skolan måste bli konkreta. Det duger inte att hänvisa till allmänna marknadsteorier utan de måste kunna visa vilka av de ingående marknadskrafterna som verkar i kvalitetshöjande riktning. Hittills har svaren uteblivit.
Sten Svensson, Skolpolitisk utredare Katalys och medlem i Nätverket för en likvärdig skola
Daniel Suhonen, Chef Katalys
Länk till originalartikel: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/konkurrensen-om-eleverna-sanker-kvaliteten-i-skolan-23738
