”Det är kört för mig”, sa Bertil Gustafsson. Hans avmagrade kindknotor gav i förra veckan den havererade cancervården i Stockholm ett ansikte. När cancern i bukspottskörteln konstaterades strax före midsommar fick han ingen operationstid. Orsak: resursbrist. Efter sommaren hade cancern spridit sig. Bertil Gustafssons stred för att andra skulle slippa drabbas av samma sak. I veckan avled han.
På kvällen efter att jag läst det fina reportaget i Dagens Nyheter av Anna Gustafsson och Lisa Röstlund om världens dyraste sjukhus – Nya Karolinska – har jag svårt att sova. Jag går upp och dricker ett glas vatten. Efter en stund sitter jag med laptoppen i soffan. Det snöar stilla förbi gatlyktan utanför och jag googlar hälsokontroll och privat sjukvårdsförsäkring. Jag har ingen sådan. Jag har alltid tänkt att den offentliga vården är bra. Men bilden av Bertil Gustafsson har väckt en rädsla som är privat men vars konsekvenser blir politiska. Livet är skört. Skräcken att du själv eller dina närmaste ska dö i onödan är en mycket lönsam affärsidé.
Kanske blir den politiska konsekvensen av Nya Karolinska-skandalen att proppen dras ur den offentliga vården? Ungefär som friskolorna dödat idén om ett sammanhållet offentligt skolsystem vi har ansvar för gemensamt. Sjukvården är den viktigaste politiska frågan för medborgarna. Men det bygger på att arbetarklass och medelklass fortfarande möts i samma väntrum och beklagar sig över samma usla öppettider på närakuten. Det kan snart vara historia när den övre medelklassen lämnar det sjunkande skepp som det moderatstyrda landstinget i Stockholm blivit, med Nya Karolinska som ett Titanic strandad på isberget av korrupta fakturor från Boston Consulting Group.
I veckan diskuterade jag NKS-skandalen med den ledande moderate välfärdsföretagaren Peje Emilsson. Han sa ungefär så här: ”NKS visar att politiker inte kan styra dagens avancerade sjukvård. Vi behöver en ny slags vård.”
Kapitalet står redo. Den amerikanska författaren Naomi Kleins har beskrivit den nyliberala chockdoktrinen: Varje kris kan utnyttjas för egen vinning. För att skapa profit är man beredd att förstöra fungerande system. Vårdkapitalet vill göra en privat vinstdrivande affärsmodell av medborgarnas rättmätiga skräck för dålig vård och där de översta skikten kan köpa sig före i kön.
Välfärdsstatens idé var att skapa trygghet och jämlikhet kring de livsavgörande behov alla människor har. Den som vill privatisera vården måste exploatera skräcken.
Hur kan Ulf Kristersson vara så lugn? Kanske för att Nya Karolinska inte är en katastrof för de krafter som står bakom Stockholmsmoderaterna.
För dem är dödens väntrum själva affärsidén.
Daniel Suhonen
