I samhällsdebatten är det ständigt någon form av kris. Sällan om någonsin diskuteras vad vi vill göra med samhället längre än fram till nästa riksdagsval. Dessutom beskrivs det mesta i politik och samhällsekonomi för dyrt. Men på längre sikt, givet att politiken sköter sig, blir vi faktiskt rikare i den mening att våra möjligheter att konsumera mer varor och tjänster till allt större summor ökar, samtidigt som vi kan vara lediga mer.
Sedan slutet av 1800-talet har arbetstiden i Sverige och många andra rika länder minskat kraftigt, från cirka 3 500 per år till 1 600 timmar. I Sverige har arbetstiden minskat med 0,6 procent per år i genomsnitt under denna period med stora variationer under olika perioder. Under 1970-talet sjönk arbetstiden med 1,5 procent per år medan den steg de sista tjugo åren på 1900-talet. Ekonomierna har under samma tidsperiod växt kraftigt. Det är nu dags att inleda en seriös diskussion om hur vi kan korta arbetstiden ytterligare.
Det fackliga idéinstitutet Katalys publicerade nyligen en analys av oss där vi beräknat kostnaderna för en generell arbetstidsförkortning för heltidsanställda ned till 35 timmar per vecka, vilket genomförs under en femårsperiod.
En arbetstidsförkortning är inte gratis och innebär att produktionen i samhället inte ökar lika mycket som annars under de fem år förkortningen genomförs. BNP fortsätter att växa, men ökar något långsammare under de fem år som arbetstidsförkortningen genomförs: 1,4 procent per år i stället för 2 procent. Därefter fortsätter BNP att öka som vanligt.
En arbetstidsförkortning har i alla tider grundats på två viktiga argument. Välfärden ökar genom ökad fritid och individerna får ökad makt gentemot arbetsgivarna när normalarbetstiden krymper. Dessutom pekar forskningen på att kortare arbetstid kan ge en kraftig impuls till rationaliseringar och effektiviseringar i näringslivet. De anställda kan också vara effektivare på sina jobb när man är mer utvilad. Det senare bekräftas av alla de försök som nu görs runtom i Sverige kring sex- eller sju-timmars arbetsdag.
Produktionen inom vård, skola och omsorg minskar också på grund av arbetstidsförkortningen. Och eftersom den verksamheten är svår – dock inte omöjlig – att rationalisera utgår vi från att den totala mängden i dessa sektorer ska vara oförändrad.
Det innebär en bra sak och en ”dålig” sak: att många deltidsanställda som vill öka sin arbetstid kan fylla luckorna efter alla heltidsanställda som går ned till 35-timmarsvecka. Men också att kommunalskatten måste höjas för att finansiera dessa extra timmar inom vård, skola och omsorg. Vi räknar med att det krävs en höjning av kommunalskatten med 1,3 procent motsvarande 25 miljarder kronor sammanlagt under femårsperioden.
Även om vi tror att en sänkning av arbetstiden kan innebära något fler jobb tror vi inte att detta är den stora lösningen på den höga arbetslösheten. Det som i stället krävs för full sysselsättning är en mer expansiv, lånefinansierad, finanspolitik.
Baksidan av den ökade effektivitet och produktivitet som en arbetstidsförkortning medför är att de anställda kan pressas hårdare. Det är därför viktigt att både staten och arbetsmarknadens parter ser till att arbetsmiljön inte försämras.
Det påstås ibland att kortare arbetstid skulle minska miljöproblemen genom minskad BNP. Det är tänkbart att detta skulle kunna medföra lite mindre utsläpp. Men detta är i så fall endast tillfälligt. BNP fortsätter att öka som vanligt senare. Det är snarare viktigt att poängtera att klimatproblemen – oberoende av arbetstidsförkortningen – kommer kräva kraftfulla riktade åtgärder på en rad områden, såsom skatt på miljöfarliga utsläpp och subventioner av miljövänliga alternativ.
Vissa påstår att sänkt arbetstid skulle innebära samhällsekonomisk katastrof. Vi har i vår rapport visat att detta inte går att ta på allvar. Genomfört på rätt sätt, med rätt politik i övrigt, är detta en reform med stora fördelar och små nackdelar.
Vi är medvetna om att denna fråga just nu står lågt på dagordningen bland politiker och arbetsmarknadens parter. Ett första steg är en bättre diskussion, baserad på korrekt information om fördelar och nackdelar.
