Sverige målas ofta upp som ett land där löntagare åtnjuter trygga anställningskontrakt på en reglerad arbetsmarknad. Men stora förändringar har skett i den lagstiftning och rättspraxis som rådde under efterkrigstiden. Sedan 1990-talet har villkoren för svenska löntagare blivit sämre.
Den permanenta arbetslösheten är hög, löneutvecklingen svag, visstidsanställningar har ökat likt de otrygga anställningsformerna inom den växande gruppen av bemannings- och sms-anställda. Ur arbetstagares perspektiv kan sedan november 2016 ytterligare en negativ åtgärd läggas till i detta, nämligen de så kallade ”hyvlade tjänsterna”.
Genom en juridisk lucka i Lagen om anställningsskydd (las) har anställningstryggheten underminerats. Luckan kallas informellt ”hyvling” och innebär att arbetsgivaren försämrar befintliga tjänster så att antalet arbetstimmar blir färre och därmed lönen lägre. Vid hyvling sker detta utan att turordning och uppsägningstid respekteras.
Frågan om hyvlade tjänster ställdes på sin spets på Coop Forum i Örebro 2014, där ett antal heltidsanställda tvingades gå ned i anställningstid utan att hänsyn togs till hur länge de varit anställda. Fackförbundet Handels protesterade och hävdade att Coops agerande stred mot rådande lagstiftning. Frågan om hyvlingen gick vidare till Arbetsdomstolen (AD) som i november 2016 ställde sig på arbetsgivarens sida och tillkännagav att Coop hade rätt att skära ner arbetstiden för sina anställda utan att ta hänsyn till turordningsregler. Handels ordförande Susanna Gideonsson kallade utslaget ”oerhört allvarligt”.
En konsekvens har blivit att facket inte längre vågar driva likartade fall, risken för nederlag i AD bedöms vara alltför stort. Nyligen drog LO-TCO Rättsskydd tillbaka två stämningar till AD där Kommunal hade anklagat Frösunda Omsorg och Attendo för att ha hyvlat de anställdas arbetstider utan att ha följt reglerna om turordning och uppsägningslön.
I praktiken innebär de nya normerna om hyvling att anställningsskyddet i las endast omfattar anställningen som sådan och inte om den anställde är anställd på heltid eller deltid. Arbetsgivarna har nu alltså rätt att ändra heltidsanställdas sysselsättningsgrad och lön utan att bryta mot lagen.
Möjligheten att hyvla tjänster förskjuter maktbalansen på arbetsplatserna rejält. Att AD gett grönt ljus för hyvlingen innebär att arbetsgivarna har fått ökad makt över de anställda. Hyvling kan också användas för att utöva påtryckningar och tysta kritiska arbetstagare.
Det är inte lagligt, men arbetsgivare som utnyttjar den möjligheten kan känna sig lugna. Det blir i det närmaste omöjligt för fackliga organisationer att visa att propåer om hyvlingen sker därför att arbetsgivaren vill tysta kritiska röster.
Utöver att hyvlingen ökar otryggheten för arbetstagare drabbas också vissa arbetsgrupper hårdare än andra. I synnerhet påverkas arbetare inom handel, städ, hotell och restaurang samt i skattefinansierade privata välfärdsföretag, där en hög andel av anställda är kvinnor, unga, och utrikesfödda. Dessa grupper är redan ofta mer utsatta på arbetsmarknaden.
Arbetare och fackföreningar måste tillsammans kämpa mot arbetsgivarnas nyvunna möjlighet att hyvla våra tjänster och anställningar. För att försvara våra positioner krävs en lagändring och omtolkning av AD:s syn på hyvling såsom den uttrycktes i november förra året.
I tider då trygghet hamnat högt upp på den politiska dagordningen är det viktigt att progressiva krafter definierar vad för slags otrygghet som faktiskt sprider sig i människors vardag.
Utvecklingen med ökad otrygghet på arbetsmarknaden är reell och möjligheten att hyvla tjänster är ytterligare ett oacceptabelt steg i den riktningen.
Enna Gerin, utredare på det fackliga idéinstitutet Katalys
Viktor Skyrman, utredare på det fackliga idéinstitutet Katalys
Länk till artikeln: http://arbetet.se/2017/03/03/satt-stopp-for-hyvlingen/
