Det sägs att cynikern vet alltings pris, men intets värde. Efter söndagens partiledardebatt slås jag av tanken att den politiska cynikern kan mäta varje opinion, men inte vet något om hur man skapar politisk förändring.
Söndagens partiledardebatt och diskussionen som följt av S migrationsutspel visar att när alla politiska debatter handlar om invandring är det omöjligt för Socialdemokraterna att vinna.
När S presenterade sin valstrategi i januari var den uttalade idén att ”först” dansa med i den reaktionära samhällsagendan och ”sedan” i ett andra läge sätta en egen dagordning med höger-vänsterkonflikt. Jag var starkt kritisk då. Det vi nu ser är hur S-strategin havererar i tv, på bästa sändningstid.
S sjunker i opinionen medan partiet fortsätter med ständigt nya utspel om hårda, närmast brutala tag mot invandrare. Det andra läget, när S ska vända spelplanen och vinna valet, verkar inte komma.
Jag har fyra huvudsakliga invändningar mot det pågående självmordet.
- Socialdemokratins hjärta ska vara varmt. För när hjärtat är kallt är man död. Socialdemokratins mål borde vara att skapa balans mellan generös flyktingpolitik och att klara välfärden. Att dra åt invandringen 2015 var rimligt. Men att i dag när antalet asylsökande minskat från 163 000 till 25 000 hävda att dagens nivå måste halveras är bara populism. Högerpopulism.
- S kan inte vinna valet på att enbart spela med i den reaktionära kapprustningen. Folk väljer alltid originalet före kopian. Jag är för en reglerad invandring men den destruktiva signalpolitik S nu bedriver med tillfälliga uppehållstillstånd och försvårande av familjeåterförening hindrar integration för de som är här.
- Den spricka som öppnar sig när C och L distanserar sig från M och Sd spelas bort. Nuvarande strategi gör det lättare för Alliansen att hålla ihop.
- Unga progressiva människor hoppar nu av S i strömhopp. En hel ungdomsgeneration resignerar inför S navigerande i den reaktionära monsunen. När vinden en gång vänder kommer S inse att man offrat partiets kompass för kortsiktigt taktiserande.
Opinionsmätningar är politikens spöken. Man mäter resultatet av det samtal som varit, inte vad som skulle kunna förändra debatten.
När jag på måndagen tittade igenom partiledardebatten blir det smärtsamt tydligt att Stefan Löfven förlorar på grund av partiets strategi. Istället för en debatt om satsningar på höjda pensioner och den brutala klasspolitik M går till val på fick S eget migrationsutspel debatten att kantra.
Håller S kvar denna strategi och själv stör ut all potentiell debatt om fördelningsfrågor är inte Stefan Löfven statsminister efter september.
Och det var väl ändå inte idén med hela den här bruna charaden?
Daniel Suhonen,
Länk till originalartikel: https://www.aftonbladet.se/ledare/a/zLyry4/opinionsmatningar-ar-bara-hjarnspoken
