Rothenberg kritiserar vår artikel för att sakna konkreta argument. Vi menar att vi pekat på flera fall där TISA-avtalet riskerar att få negativa effekter, bland annat på klimatområdet och genom att försvåra möjligheten att återta misslyckade avregleringar i offentlig regi. Möjligen vet inte Rothenberg hur ”ratchet clause” eller ”stand-still obligations” fungerar i praktiken, eller hur lite de har gemensamt med frihandel. I EU-parlamentet, som just nu förbereder sin syn på avtalsförhandlingarna så här långt, ges dessa aspekter och farhågor betydligt mer uppmärksamhet.
Rothenbergs egen artikel har inte ett enda konkret exempel, eller för den delen argument, kring varför TISA-avtalet skulle vara bra – mer än att frihandel i sig är bra. Mycket riktigt kan frihandel ge många positiva effekter, inte minst för ett exportberoende land som Sverige. Men det är direkt oseriöst att påstå att bara för att frihandel kan ge positiva effekter så skulle TISA-avtalet, vars innehåll har få beröringspunkter med reell frihandel, vara något bra. Det är som att säga att pizza är nyttigt eftersom vi behöver äta. Han vill även gärna påskina att TISA-avtalet skulle ge tillväxt och jobb här i Europa. Några substantiella belägg för detta presenterar han dock inte, vilket inte är så konstigt då det helt saknas.
TISA-förhandlingarna förs under stor sekretess, och den information vi bygger vår artikel på kommer från de läckor från avtalsförhandlingarna som har offentliggjorts. Rothenberg tycker uppenbarligen inte det är någon idé att ha någon som helst debatt om avtalet innan det är färdigförhandlat, vilket dels är ganska historielöst men också ganska allvarligt då enda möjligheten att påverka avtalets innehåll är nu.
Diskussionen om frihandel är med rätta överspelad, där är de flesta av oss överens. Debatten om TISA har dock bara börjat.
Daniel Suhonen, chef Katalys
Rikard Allvin, rapportförfattare ”I frihandelns goda namn”
Länk till slutreplik: http://www.gp.se/nyheter/debatt/blekt-försvar-av-tisa-avtalet-1.15523
