Självklart påverkar koncernernas stora klasser undervisningens kvalitet. Många elever i koncernskolorna får inte den hjälp och det stöd som de behöver. Resurser avsedda för undervisningen försvinner till vinster och det är en faktor som bidrar till den nedåtgående trend som vi kan se till exempel i PISA.
Det finns andra orimliga effekter av skolpengssystemet. Den segregation som systemet skapar höjer kommunens elevkostnad vilket i sin tur höjer nivån på skolpengen som går till de fristående skolorna. De får en högre ersättning trots att de inte har de resurskrävande eleverna. Dessutom blir det ofta omöjligt att klara ekonomin i skolor som förlorar elever. Flyttar 8 -10 elever mister en skola resurser motsvarande en lärartjänst samtidigt som alla kostnader finns kvar.
Lärarförbundet visar också att i en genomsnittlig fristående skola har en lärare 7 procent fler elever medan lärarna i aktiebolagen har 20 procent fler. Vad beror det på? Varför har inte alla fristående skolor, även de som drivs av ideella föreningar och stiftelser, lika många elever per lärare som aktiebolagsskolorna?
Det beror på att i aktiebolagen har ekonomin en allt överskuggande roll, de måste gå med vinst. Den moderata före detta riksdagsmannen och nationalekonomen, Anne-Marie Pålsson, beskriver aktiebolagens funktion i en artikel i Sydsvenskan den 18 september.
”Logiken för aktiebolaget är marknadens: bara lönsamma kunder är intressanta, resten sorteras bort. Så måste bolagen agera, eftersom aktiebolagslagen kräver att de ska ha som enda syfte att bereda ägarna vinst. Och det är just kravet på vinstmaximering som är oförenligt med produktion av välfärdstjänster.
Utmärkande för välfärdstjänsterna är nämligen att de ska vara tillgängliga för alla på samma grunder. Ingen får exkluderas!
Men för marknaden gäller alltså exkluderandets princip. När den praktiseras på välfärdens område får vi det som vänstern varnar för: segregering. Friska medelålders, smarta elever och pigga gamlingar hamnar hos de privata bolagen medan det allmänna får ta hand om resten.”
Det är mycket glädjande att Lärarförbundet har anslutit sig till den uppfattning om skolpengen som Katalys och Nätverket för en likvärdig skola drivit länge. Nu väntar vi på att de tar nästa steg och fortsätter sin granskning av den marknadsstyrda skolan genom att studera aktiebolagen. Den artikeln ser vi fram emot.
Daniel Suhonen, chef vid fackliga idéinstitutet Katalys
Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola
Länk till debattartikeln: http://mobil.dn.se/debatt/repliker/koncernernas-laga-larartathet-bakom-pisa-fall/
Katalys på sociala medier
