Den segregationen är lönsam för friskolebranschen på två sätt, dels skapar den en efterfrågan på elevplatser i vinnarskolorna, dels skapar den vinster i skolbolagen. Aktiebolagen måste ha ett positivt segregerat elevurval för att kunna ha den låga lärartäthet som genererar huvudparten av vinsterna.
Den segregationen förnekar Ulla Hamilton från Friskolornas riksförbund när hon i en replik skriver att: ”Det finns heller inte någon ökning av segregationen vad gäller skolans kärnuppdrag, det vill säga kunskapsresultat.”
Men Ulla Hamilton har fel. I två av de tre ämnen som Pisa mäter, läsning och naturvetenskap, har de svagaste elevgrupperna fallit betydligt kraftigare än de som presterar bäst. I 2012 års studie, där matematiken var huvudämne, föll däremot alla elevgrupper ungefär lika mycket. Sammantaget för hela mätperioden 2000-2012, visar två av tre ämnen att skillnaderna mellan de svaga och de starka elevgrupperna har ökat mycket kraftigt. Segregationen har således ökat vad gäller skolans kärnuppdrag.
Det är också fullständigt klart att de stora och avgörande rasen i de internationella jämförande studierna, har kommit efter år 2000. Innan dess hade de svenska eleverna goda eller till och med mycket goda resultat med något enstaka undantag. Den IFAU-rapport som Ulla Hamilton hänvisar till ändrar inte den bilden mer än mycket marginellt.
Att de dåliga resultaten har kommit efter det att konkurrensen om eleverna har slagit igenom på bred front måste vara besvärande för Ulla Hamilton och Friskolornas riksförbund. Konkurrensen och marknadskrafterna skulle ju höja kvaliteten, inte sänka den.
Besvärande måste det också vara att den skola som fanns innan friskolereformen, då det enligt Ulla Hamilton inte fanns något som ledde till innovation och utveckling, presterade mycket bättre än dagens konkurrensutsatta.
I svaret tar Ulla Hamilton också upp de skillnader i resultat som finns mellan elever inom samma skola. Men det är inget nytt, så har det alltid varit. Det avgörande nya som hänt sedan 1990-talet är att skillnaderna mellan skolor har fördubblats. Det fria valet och konkurrensen om eleverna sorterar eleverna efter föräldrarnas utbildningsnivå till olika skolor med ökande skillnader och sänkta resultat som följd.
Att eleverna på förlorarskolorna faller resultatmässigt förvånar ingen. Men i den konkurrensutsatta skolan lyckas inte heller eleverna i vinnarskolorna. Även de skolor som borde ha de bästa förutsättningar att lyckas faller nedåt i kunskapsmätningarna. Alla förlorar på dagens skolpolitik. Marknadskrafter och aktiebolag hör inte hemma i skolan.
Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola
Daniel Suhonen, chef vid fackliga idéinstitutet Katalys
Länk till debattartikel: http://www.svd.se/alla-blir-forlorare-i-en-skola-styrd-av-marknaden/om/debatt
Katalys på sociala medier
