Folkpartiets Jan Björklund och Erik Ullenhag föreslår på DN Debatt (9/11) en omfattande skattereform. Idén är lovvärd och det är många som har pekat på behovet av ett reformerat skattesystem. Vi gjorde det på DN Debatt för två år sedan när vi hösten 2013 lade fram Katalys rapport ”Hälften kvar och hela framtiden”.
Flera av Folkpartiets förslag liknar dem i vår rapport. Men det finns viktiga skillnader. Vi menar exempelvis att en ny fastighetskatt är att föredra framför avskaffade ränteavdrag, eftersom det senare gynnar dem med eget kapital. Vidare fortsätter Folkpartiet att försvara särlösningar som Alliansen införde såsom differentierade arbetsgivaravgifter och specifika avdrag för olika sektorer. Vi anser istället att grundavdraget bör höjas och särlösningarna fasas ut. Sedan får marknaden själv avgöra om det behövs fler snabbmatsarbetare, hantverkare eller något helt annat. Det torde vara mer effektivt och mer rättvist.
Folkpartiet förlitar sig i hög utsträckning på miljöskatter för att finansiera sina förslag. Vi är eniga om att höjda miljöskatter behövs för att minska miljöpåverkan och för att betala investeringar i en grön omställning. Men på sikt finns det stora risker med den typ av skatteväxling Folkpartiet vill se. Miljöskatter är utformade för att urholka sin egen skattebas – när den miljöskadliga verksamheten minskar faller även skatteintäkterna. Det är inte förenligt med en säker finansiering av välfärden.
Bristerna i Folkpartiets utspel får dock inte stå i vägen för en bred skatteuppgörelse. Dagens skattesystem är både snedvridande och svåröverblickbart. Spelreglerna måste bli tydligare och skatteuttaget effektivare, inte minst med tanke på den demografiska utvecklingen.
I år är försörjningskvoten (antalet barn och gamla per 100 invånare i arbetsför ålder) 73,3. År 2040 beräknas den ligga på 85,5. Ett mer relevant mått är dock hur många faktiskt arbetade heltider per vecka som försörjer 100 personer. Som framgår i vår rapport försörjde 36,5 faktiskt arbetade heltider per vecka 100 personer år 2010. Allt annat lika kommer den förändrade åldersfördelningen i befolkningen att driva ner denna siffra, ”heltidsmåttet”, till ungefär 33,5 år 2035.
Det här går att hantera. Heltidsmåttet ökar med 0,75 för varje år det genomsnittliga utträdet ur arbetsmarknaden kan skjutas upp. Sänks sjuktalen med en femtedel stiger heltidsmåttet med 1,25. En halverad arbetslöshet höjer heltidsmåttet med 2,0 och en halvering av deltiderna med ytterligare 1,25. Det finns alltså potential inte bara att behålla utan också förstärka finansieringen av välfärden jämfört med i dag.
Ett effektivare skattesystem kan ta oss en bit på vägen men räcker knappast ensamt. Det kommer att krävas offentliga satsningar. I vår rapport från 2013 presenterade vi konkreta investeringar i utbildning för en bättre matchning på arbetsmarknaden samt satsningar på arbetsmiljön så att människor förblir friska och kan arbeta längre. Vi föreslog en upprustning av vården och omsorgen så att färre tvingas gå ned på deltid för att vårda sina anhöriga. Detta ökar sysselsättningen, främjar jämställdheten och har en gynnsam fördelningsprofil. Ett nytt skattesystem bör kompletteras med ett reformpaket av det här slaget.
Vi uppmanar därför Folkpartiet att acceptera en höjning av skattekvoten som helhet i utbyte mot en skatteuppgörelse vars utformning ligger mer i linje med deras önskemål. Vi tror att det bara är så ett nytt skattesystem kan bli långsiktigt hållbart.
Daniel Suhonen, chef Katalys
Dany Kessel, ekonom
Daniel Johansson, utredare
