Johan Ingerö från Timbro hävdar att kamrateffekternas betydelse för elevernas inlärning är ett villospår utan vetenskaplig förankring. Eftersom det inte finns några kamrateffekter är i stort sett hela kritiken mot de fristående skolorna omkullkastad, hävdar Timbro.
Men så enkelt är det inte. Visserligen finns det motstridiga forskningsresultat kring kamrateffekter men det beror till stor del på att frågan är mycket svår att forska på. Det är oerhört svårt att skilja ut vad som beror på lärarnas, skolans eller kamraternas påverkan i en inlärningsprocess. Allt samverkar.
Trots dessa metodsvårigheter finns det övertygande forskningsresultat som visar på kamraternas betydelse. Den som kanske har största överblicken över den aktuella skolforskningen är John Hattie. I hans forskningsöversikt, ”Synligt lärande”, beskriver han en rad forskningsrapporter som visar att kamratpåverkan har stor betydelse för elevernas lärande.
Det är också den erfarenhet som lärare har, elevsammansättningen i en klass har stor betydelse för hur undervisningen fungerar. Skolintresserade och positiva elever drar med sig andra elever uppåt medan motsatsen kan bli följden om det är många elever som inte fungerar.
Kamrateffekterna hänger därmed ihop med den ökande skolsegregationen som blivit en följd av det fria valet och skolans marknadsutsättning. Skolintresserade och välmotiverade elever med höga betyg och välutbildade föräldrar samlas på vissa skolor medan andra skolor får en motsatt utveckling. Konkurrensen skapar vinnare och förlorare både bland elever och skolor. Den ökade skolsegregationen är en av huvudanledningarna till de fallande elevresultat vi kan se i dagens skola.
Men Timbro skriver att det inte är klarlagt att det fria skolvalet leder till en ökad skolsegregation. Ett mycket märkligt påstående eftersom både internationell och nationell forskning tydligt har visat på detta samband.
Varför förnekar Timbro det? Och varför skriver Timbro artiklar om kamrateffekter som uppenbart förvirrar debatten?
Ett svar är att Timbro är djupt oroade över att allmänhetens och politikernas tilltro till friskolebranschen har sjunkit på senare år. Marknadsförespråkarna lovade bättre kvalitet, bättre resultat, och sänkta kostnader, men ingenting av det har inträffat. Istället har vi fått sjunkande resultat, stora skattetrixande skolkoncerner, en lång rad skolkonkurser, oseriösa privata skolhuvudmän och en ökad skolsegregation. Allt detta på grund av skolans marknadsutsättning.
Timbro är oroad över att de privata skolföretagens framtid är osäker. Den branschen har vuxit mycket kraftig. De privata företagen inom skola och barnomsorg omsatte cirka 28 miljarder förra året, enligt Dagens Samhälle. Och de stora vinster som denna bransch genererar är ifrågasatta i dag.
Det är skälet till att Timbro kastar in förvanskade fakta, förvirrade påståenden och annat grus i skoldebatten. De har bara ett syfte, kan de inte vinna debatten i sak kan de istället försöka villa bort korten och sprida osäkerhet bland dem som inte är insatta i skolforskningen.
Sten Svensson, skolutredare Katalys
Daniel Suhonen, chef Katalys
Mats Wingborg, fristående utredare
Jan-Åke Fält, Bo Karlsson, Helena Weiss Larsson och Mats Norrstad, Nätverket för en likvärdig skola
