Men nu då stora delar av det svenska folket, och även en majoritet av de moderata väljarna, är djupt kritiska till skolbolagens framfart, är de tvingade att be halvt om ursäkt:
”Det fanns större risker än vi förutsåg med kombinationen av ekonomiska incitament och svag kvalitetskontroll. Valfrihet, konkurrens och hårda kvalitetskrav leder till bättre välfärd, men utan kontroll finns risk för missbruk.”
Ursäkten finns i pressmeddelandet till det program som Moderaterna lanserar, En välfärd som inte sviker någon.
Där föreslår de ett antal åtgärder som ska rätta till bristerna i dagens konkurrensutsatta välfärd inklusive skolan. Utspelet är ett försök att ta initiativet i debatten om vinster i välfärden inför att Reepalus utredning presenteras om någon vecka.
Nyckelordet för Moderaterna är kvalitet:
”I Sverige ska vi ha nolltolerans mot underleverans. Vi avvisar ett generellt vinsttak, men den som inte levererar kvalitet bör inte kunna ta ut vinst. Kvaliteten bör stå i fokus och därför söker vi bred politisk enighet för detta genom samtal med Alliansen och regeringen.”
Denna högre kvalitet ska uppnås genom kontroll och tvångsinsatser. Till slut ska en vinsutdelningsbegränsning kunna sättas in. Problemet är att kontroller, inspektioner och sanktioner har prövats under lång tid utan att några märkbara effekter har märkts på kvaliteten i den svenska skolan.
Redan 2002 skapades en skolinspektion inom Skolverket och 2006 blev den en egen myndighet med skarpa verktyg och fördubblade resurser. Några år senare fick Skolinspektionen ännu skarpare verktyg och ännu mer resurser. Den svenska skolan har kontrollerats och inspekterats på längden och på tvären i fjorton år samtidigt som resultaten sjunkit. Varför skulle mer av samma medicin skulle få ett annat resultat?
Valfrihet, konkurrens och hårda kvalitetskrav leder till bättre välfärd, säger Moderaterna i pressmeddelandet. Vad grundar de det påståendet på? För skolans del har valfrihet och konkurrens lett till en sämre kvalitet och sämre resultat. Det beror bland annat på den segregation som konkurrensen skapar. När alla elever som har välutbildade och skolintresserade föräldrar väljer en annan skola blir resultatet en stenhård segregation och sjunkande resultat. Det är så den moderata skolpolitiken fungerar.
Om Moderaterna nu tror att man kan tvinga fram en högre kvalitet genom ökade kontroller, men inte gör något åt de segregationsdrivande krafterna, kommer de att bli besvikna. Den grundläggande drivkraften för aktiebolagsskolorna är nämligen att segregation är lönsamt. Genom att ha ett positivt segregerat elevurval kan man ha låg lärartäthet och ändå få goda resultat. En sådan skola är billig att driva och det ger pengar över till vinst.
M föreslår även en modell med vinsutdelningsbegränsning om ett företag grovt missköter sig. Frågan är hur det ska gå till? Ett sådant förslag har samma svaghet som de som diskuterats om att ha ett tak för vinstuttagen i privata välfärdsbolag. Det är enkelt för aktiebolagen att anpassa sin verksamhet så att de håller sig inom spelreglerna. Det kan ske med hjälp av kreativ bokföring och genom att dela upp verksamheten på olika bolag.
Ska man komma tillrätta med de problem som de vinstdrivna skolbolagen orsakar skolan finns bara en väg, avveckla aktiebolagen. De hör inte hemma i skolan.
Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola
Daniel Suhonen, chef vid fackliga idéinstitutet Katalys
Länk till debattartikel: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/verkningsloesa-moderata-skolfoerslag-28841
Katalys på sociala medier
