Caroline af Ugglas, och Anders Morin från Svenskt Näringsliv går till hård attack mot Ilmar Reepalus förslag om att begränsa vinsterna i välfärden. De vill i stället fokusera på kvalitetsfrågorna. De tror att aktiebolag och konkurrens om eleverna leder till bättre kvalitet och en effektivare resursanvändning.
Men efter tjugofem år med marknadsdriven skola vet vi hur det fungerar. Den svenska grundskolan har rasat från en topposition i de internationella undersökningarna till en medelnivå. Kvaliteten i skolan har gått ner i stället för att gå upp så som marknadsförespråkarna förutspådde. Det finns inte heller några tecken på en effektivare resursanvändning utan kostnaderna har snarare stigit.
Svenskt Näringsliv talar mycket om att fokusera på kvalitet. Därför vore det bra om de konkret kunde visa på var i systemet de kvalitetsdrivande krafterna finns. Men när det gäller att konkretisera sig blir det tyst. Anledningen är att det inte finns några drivkrafter i den marknadsutsatta skolan som verkar för en bättre kvalitet utan allt bidrar till att sänka kvaliteten.
• Genom det fria valet av skola, konkurrensen om eleverna och att aktiebolag driver skolor har eleverna sorterats till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomi och intresse för skolan. Den segregationen bidrar till att sänka de samlade skolresultaten. I första hand har de svagaste elevgruppernas resultat fallit kraftigt men också de högpresterande har försämrats. Det beror delvis på att de populäraste aktiebolagsskolorna har mycket låg lärartäthet. Den resurs som skulle gått till elevernas undervisning går bort till vinster och annat och det bidrar till att sänka kvaliteten i skolan.
• Med aktiebolagen har vi också fått konkurser och snabba skolnedläggningar vilket tvingar många elever att byta skola. Konkurser och skolbyten sänker kvaliteten.
• Med marknadsutsättningen har även följt en kraftigt utbyggd kontrollapparat. När allt större del av lärarnas arbetstid måste läggas på dokumentation och administration minskas tiden för elevernas lärande. När tilliten till lärarna ersätts med kontroller och detaljstyrning sänker det effektivt arbetsglädje och motivation och det bidrar till att sänka kvaliteten.
• Även marknadsföringen kostar stora summor varje år och det bidrar till att sänka kvaliteteten.
• Till sist har insynen i de offentliga verksamheterna drastiskt försämrats sedan marknadsutsättningen. De privatanställda får inte säga något och de kommunalanställda, som har grundlagsskyddad yttrandefrihet, de vågar inte längre säga något och det bidrar till att sänka kvaliteten.
Om aktiebolagens vinster vore kvar inom välfärden skulle det innebära bättre möjligheter att klara de kommande utmaningarna, tvärtemot vad Svenskt Näringsliv påstår.
Näringslivet bidrar inte med några pengar till välfärden utan all deras energi läggs på att plocka ut så mycket pengar som möjligt. De privata välfärdsbranscherna har vant sig vid att de får allt från det offentliga. Därmed är de unika inom det privata näringslivet. Rätten för det privata näringslivet att göra stora vinster utan att sätta in eget kapital, det är det som Svenskt Näringsliv nu så ihärdigt försvarar. Alla vi andra ställer oss frågan, varför ska vi fortsätta med detta segregationsdrivande, kvalitetssänkande och dyra system?
Sten Svensson, skolpolitisk utredare Katalys och medlem i Nätverket för en likvärdig skola
Länk till debattartikel: www.dn.se/debatt/repliker/marknadsdriven-skola-sanker-kvaliteten/
